Nu äntligen har årets Eurovision Song Contest dragit igång på allvar i Wien! Idag startade repetitionerna för årets tävling och Poplight är på plats i Österrike och här kan ni läsa allt om vad som hände under dagen!

(c) Thomas Hanses, EBU

(c) Thomas Hanses, EBU

Idag startar repetitionsveckan inför årets Eurovision Song Contest i Wien och först ut är den första halvan av den första semifinalen som ska få repetera på scen. Poplight är på plats i Wien för att följa dagens repetitioner och här kan ni läsa allt om vad som händer på repen.

Varje artist får cirka 30 minuters reptid på scen, vilket innebär att de hinner köra igenom sitt nummer tre-fyra gånger. Det här är första gången som vi får se hur deras scennummer kommer att se ut. Redan från första repetitionstillfället ska alla artister ha på sig sina scenkläder som de tänker ha under sändning.

De repeterar idag, måndag 11 maj

12:00-12:30 – Moldavien
12:40-13:10 – Armenien
13:20-13:50 – Belgien
14:00-14:30 – Nederländerna

(14:40 – 15:40 – paus)

15:50-16:20 – Finland
16:30-17:00 – Grekland
17:10-17:40 – Estland
17:50 – 18:20 – Makedonien

1. Moldavien / Eduard Romanyuta – ”I want your love”

Efter cirka 25 minuter får de äntligen igång skärmarna i presscentret och vi får äntligen ”avnjuta” Moldaviens händelserika vuxna barnkalas. Numret är precis vad man förväntar sig om man sett musikvideon. Det står en stor byggnadsställning på scen á la Nanne Grönwall från 2007 och alla dansarna är klädda som bimbopoliser som brukar dyka upp på gayklubbar.

Det här går nästan i samma klass som Polens bidrag förra året där fokuset har flyttats ner från brösten till rumporna. Det är mycket inzoomade rumpor i bild stora delar av numret och ja, deras taktik är väl likadan som Polen hade där de försöker fiska röster på sånt. Det blir definitivt en snackis… och självklart känns det som ett kvalificerat bidrag till final.

2. Armenien / Genealogy – ”Face the shadow”

Armenien skickar en grupp där varje medlem representerar någon världsdel, så det hela blir en slags ”världsförenad” akt. Visst låter konceptet bra, men låten är väl inte så där… bra? Tråkig, tycker jag och framträdandet är precis lika tråkigt. Gruppen står svartklädda på scen och ser väldigt vilsna ut och nervösa när de repeterar sina låtar. Det känns som att det är väldigt mycket att ta in på en gång.

På den positiva sidan är i alla fall att de sjunger rent. En sådan grupp skulle kunna låta förfärligt på scen egentligen, men de tar inga sura toner utan det låter rent. Jag har svårt att se ifall de ska kvalificera sig till final… men de lär nog göra det av någon märklig anledning.

3. Belgien / Loic Nottet – ”Rhythm Inside”

I år skickar Belgien en kille som ser väldigt mycket ut som en blandning av Justin Bieber och Kevin från Ensam Hemma-filmerna. Färgtemat i numret är svart och vitt. Loic har på sig helsvart medan alla fem dansare och körsångare har på sig helvitt. Scenografin flashar mycket och koreografin är väldigt snygg och modern.

Grejen är bara att jag tror inte folk kommer förstå det här numret. Jag förstår inte heller riktigt grejen med varför de lägger sig ner på scenen och sjunger eller går baklänges fram och tillbaka. Det är nog det som kommer bli deras fall, för jag har svårt att se detta i finalen.

4. Nederländerna / Trijntje Oosterhuis – ”Walk Along”

Efter fjolårets succé med The Common Linnets så skickar Nederländerna i år Trijntje Oosterhuis att representera landet i hopp om att ge landet ett bättre resultat än förra året. Kommer det att hända då? Högst otroligt. Låten är catchy med allt ”why why why” i refrängerna och allt det där, men det blir lite för tjatigt.

Scennumret ser ut lite som om Trijntje har precis varit på begravning med en vågad outfit för att sedan slängas in i Eurovision-cirkusen. Det är inte så mycket färg på framträdandet och själva bildproduktionen med alla mjuka kamerarörelser känns faktiskt inspirerad från fjolårets The Common Linnets.

Frågan är om Nederländerna har kommit tillbaka till sin förbannelse där de aldrig tar sig till final på flera år, eller om de nu hakar på en trend där de kvalificerar sig varje år framöver? Svårtippat bidrag.

5. Finland / PKN – ”Aina Mun Pitää”

Det är länder som Finland i år som gör den här tävlingen så underbar! Även om låten är ett riktigt bottennapp så är det någonting som gör deras medverkan så speciell i tävlingen. PKN visar att man inte behöver vara en helt perfekt popstjärna för att vara med i Eurovision, vilket är nog vad som kan gå igång hos tittarna.

Deras låt är förvisso bara 94 sekunder lång (tack och lov) men de förmedlar någon sorts glädje jag aldrig sett på en Eurovision-scen innan. Jag förväntade mig att hela presscentret skulle brista ut i skratt under deras rep, och att allt skulle se hur sjukt ut som helst… men det var inga större reaktioner. Bandet står där med sina förstärkare, trumset, basist, gitarrist och en sångare som lutar sig fram och tillbaka genom hela numret.

Det här kan gå precis hur som helst i Eurovision. Det kan bli toksuccé för Finland, eller så kan de åka ut direkt… jag tycker inte dock att vi ska räkna ut Finland just nu.

6. Grekland / Maria Elena Kyriakou – ”One last breath”

För första gången på väldigt väldigt länge skickar Grekland en ballad till Eurovision. Maria Elena Kyriakou står ensam på denna medelstora Eurovision-scen iförd en riktigt snygg glitterklänning framför en slags ljusrigg som hänger i scenväggen bakom. Också på scen står en stor vit flygel.

Det här är faktiskt helt okej. Nu när vi kommit så långt in som sex låtar blir jag lite orolig över årets tävling för det verkar vara väldigt många länder som vilar i ”Antingen eller”-träsket. Grekland är en sådan. Det kan antingen gå bra eller antingen käpprätt åt helv…

Men Grekland verkar överträffa de flestas förväntningar här i Wien, vad jag lägger märke till. Många i presscentret tycker att det var en av dagens bättre repetitioner. Jag tycker att den har hållit en helt normal klass under repetitionerna… jag kan ju också påpeka att då har jag sett en hel del repetitioner där allt gått åt skogen första gången.

7. Estland / Elina Born & Stig Rästa – ”Goodbye to yesterday”

Estland fick ganska mycket uppmärksamhet när det blev klart att Elina Born & Stig Rästa skulle representera landet i årets Eurovision då många trodde det skulle bli segraren i årets Eurovision. Nu när de repeterat på scenen för första gången så kändes de första genomgångarna någorlunda förvirrande. Ostadiga kameror, långa klipp och ja, rent märkligt. Jag kände mig tvungen att vänta några genomgångar innan jag kan säga något om det.

Vid den sista genomgången börjar det bli mer tydligt. De börjar med en blick ovanifrån där det kastas en lång skugga över Stig med gitarren. Hela bilden påminner om något omslag till en gammal film som jag verkligen inte kommer ihåg namnet på, men det ser bekant ut. Elina är klädd i helsvart och Stig har en kostym med svart slips på sig. Simpelt klädval, men ack så effektivt.

Det känns inte längre som en solklar vinnarkandidat, men den behöver lite fler repetitioner på sig innan det går att berätta hur det går. De gjorde stora framsteg för varje repetition, så ingenting är omöjligt.

8. Makedonien / Daniel Kajmakoski – ”Autumn Leaves”

En av mina personliga favoriter som växt mycket sedan första lyssningen måste nog vara Makedoniens Daniel Kajmakoski. När jag ser repetitionerna blir jag lite besviken då de gör ett för avancerat nummer för en annars så enkel låt. Daniel har med sig tre amerikanska körsångare/dansare på scenen, som går under namnet MERJ (fd. Blackstreet), och hela numret har nu gjorts till ett slags dansnummer där det märks hur mycket amerikanarna vet om Eurovision.

Jag vill så gärna att denna ska ta sig till final, men de får de svårt igen. Det här är ingen balkanlåt, utan mer en amerikansk RNB-poplåt. Låten är dessutom skriven av svensken Joacim Persson. Det som kan hjälpa Daniel är dock hans starka fanbase i balkanländerna. Han är ju, trots allt, en av de mest populära artisterna i balkan.