Tidigare i veckan uppmärksammade sajten Jämställd Festival Melodifestivalens ojämna könsfördelning både på artistsidan och upphovshensidan. De senaste åren har Melodifestivalen uttalat jobbat för att kvotera in fler kvinnor och i en tid där feminism blivit en av Sveriges viktigaste frågor inom såväl politik som musikbransch känns frågan mer aktuell än någonsin. Men hur bra har de egentligen lyckats?

Sajten Jämställd Festival jobbar för att förbättra kvoteringen på de svenska musikscenerna och granskar såväl Swed_MG_1511en Rock och Way Out West som Melodifestivalen. De tre senaste åren har de kartlagt Melodifestivalens könsfördelning, ställt löften mot fakta och krävt executive producent Christer Björkman på en förklaring. Årets mål från SVTs sida var att minst hälften av bidragen skulle ha minst en upphovskvinna. De nådde dock inte riktigt hela vägen fram, utan siffran landade i SVTs mått på 44%. När Jämställd Festival räknar landar siffran på 24% av det totala antalet upphovspersoner. Är det verkligen en rimlig siffra för Sveriges största musiktävling?

– Vi uppnådde ju det målet vi hade, att det skulle vara hälften. 17 av de totalt 28 bidragen har en medverkande kvinna. Den siffran är vi nöjd med. Men att totalen ser ut som den gör är vi inte nöjda med alls, säger Christer Björkman till Poplight.

Christer menar att det finns vissa beteenden hos manliga låtskrivare som inte är lika vanligt bland de kvinnliga, något de inte rår på.
– Det är väldigt, väldigt många killar som jobbar i kollektiv och det gör att så fort det är ett sådant kollektiv som skickat in ett bidrag, då blir det jättesnabb förskjutning i den där procentsiffran. Vi kan inte förbjuda killar att jobba ihop, och vi kan inte heller tvinga kvinnor att jobba ihop.

Låtskrivaren Linda Sonnvik tävlade i festivalen 2011 som en av upphovskvinnorna bakom Dilbas ”Try Again”. Hon menar att det är dags för tjejerna att ta mer plats i så väl musikbranschen som på andra fronter.

– Det kan absolut vara så att i kollektiv är det svårare för tjejer att bryta sig in. Det kräver lite vassa armbågar. Men så är det ju i väldigt många branscher. Att SVT arbetar för att få in fler kvinnliga låtskrivare är toppen men det är nog ett långsiktigt projekt, och kanske borde de testa nya grepp för att fånga upp tjejerna.

Vi jobbar jättemycket med det här.

Till Jämställd Festival säger Christer Björkman att ”Jag kan inte ta ansvar för att det är fel i en bransch”. I en bransch som aktivt jobbar för en förändring borde Melodifestivalen – i vilken mångas musikintresse föds – kanske visa framfötterna?

– Vi gör inget annat än pushar! Att vi har lyckats nå 17 av 28 bidrag är bara för att vi har pushat. Så fort det har varit en diskussion om en låt så har vi varit på och sagt ”Okej, ni vill ha en ny text; kan ni se om ni kan hitta en kvinnlig låtskrivare?”. Vi föreslår gärna kvinnor. Vi jobbar jättemycket med det här.

Tror ni att det kommer att bli förändring tills nästa år?
- Det är redan förändring på gång! Om du tittar till de yngre låtskrivarna så börjar det komma unga, bra tjejer i både producentled och bland låtskrivare. På alla musikutbildningar är det mycket fler tjejer än tidigare. Jag är övertygad att om fem, tio, år kommer det vara en helt annan siffra. Det är på gång! Men det tar tid.

Även artisterna i årets Melodifestivalfinal tar ställning.

_MG_7399- Det behövs fler kvinnor! Och framförallt så FINNS det fler kvinnor, menar Mariette. Hon fortsätter:
– Jag vet att de har försökt få in fler upphovskvinnor och jobbat för att öka jämställdheten på artistsidan, vilket jag tycker är väldigt bra. Men jag tror inte att de nådde sin kvot riktigt, så det finns absolut mer saker att jobba på.

Magnus Carlssons bidrag ”Möt mig i Gamla stan” är skrivet av Thomas G:son och Lina Eriksson. Han menar att det är svårare att hitta kvinnliga låtskrivare.

- Jag vet att det finns extremt många begåvade och fantastiska kvinnor som skriver låtar. De är svåra att gräva fram, de är lite tricky… Men jag har min fantastiska Lina bakom mig! Det är viktigt. I got my girl, och det är jag glad för!
Hasse Andersson, som kommer från en annan generation än de flesta andra artisterna, håller med.
- Jag tycker att man ska ha både manliga och kvinnliga låtskrivare. Det är så i hela samhället, det är så trist att töser ska stå tillbaka. Jag tycker det är jobbigt.
- Jag är ju gift med en kvinnlig låtskrivare (Monica Forsberg, upphovskvinna till bland annat ”Främling”. Reds. anm.), så jag vet ju att de kanske får kämpa lite extra, men när de väl kommit in och fått etablera sig så går det lite lättare. Kanske är det så att pågarna är lite tuffare och tar för sig mer, töserna är kanske lite mer försiktiga, jag vet inte. Men så småningom tror jag att det kommer att jämna ut sig, och det tycker jag är bra, för det behövs både manliga och kvinnliga låtskrivare.