Som en blixt från klar himmel slog Isa ner i Östersund. Det blott 16-åriga stjärnskottet visade vart popskåpet ska stå och tog sig direkt till final före förhandsfavoriter som Kristin Amparo, Andreas Johnson och Andreas Weise. Med en stor dos attityd, ödmjukhet och utstrålning spås hon en lysande framtid på den svenska musikscenen – men först laddar hon för final i Melodifestivalen 2015.

När Isa ställde sig på Melodifestivalens scen i deltävlingen i Östersund den 21 februari var hon ett relativt okänt ansikte för den _MG_4810större publiken. Med en energi värdig en Duracellkanin och en utstrålning som få tog sig Isa och hennes bidrag ”Don’t Stop” direkt till final. Någonting som hon själv inte hade tillåtit sig att hoppas på.

– Jag vågade inte tro på att jag skulle komma hit och det gjorde att det kändes som en enorm belöning att gå vidare. Jag känner en så himla stor tacksamhet för att jag har fått komma såhär lång, vilket gör att hela upplevelsen blir så mycket roligare!

Är det någonting som har förvånat dig med Melodifestivalen?

– Jag är en väldigt stor vinnarskalle och jag har väldigt svårt att undvika att se det som en tävling och att alla är konkurrenter… men det går inte här! För att alla är som en familj, man gör det här tillsammans! Det finns ingen anledning till att inte stötta varandra.

Ödmjuk och begåvad. Isa är inte helt obekant en grym dansare, och även om hon valt att tona ned dansen något i numret för att ge andrum åt sången så är det svårt att undgå hennes kärlek till konstformen. Vilken av finalens låtar, förutom hennes egen, dansar hon helst till?

– Oj! Jag tycker till exempel att Eric Saades låt är härlig att dansa till! Men även Hasse Anderssons! Eller… kanske inte om man ska dansa streetdance…

– Men det är ju härligt att dansa tillsammans med någon!, skrattar hon.

Om du skulle vinna på lördag och fick ändra vad du ville till Eurovision, vad skulle du ändra då?

– Helst skulle jag vilja ha in flera dansare. Jag spelade in en video i förra veckan till låten, och då hade vi ytterligare fyra dansare. Som sagt, jag älskar ju hela dansvärlden och att ha ett helt crew bakom mig. Men jag skulle på något sätt försöka få det ännu mer storslaget, få det att kännas ännu större. Kanske… fyrverkerier!

Hur laddar du inför lördag? Har du någon speciell ritual innan du går upp på scen?

– Jag brukar faktiskt stå framför en spegel, titta mig själv i ögonen och tänka massa egoboostande tankar om hur bra det kommer att gå och hur kul det här är. Bara försöka samla ihop all glädje jag har och försöka få in det i mina tre minuter på scen!

– Det känns som en blandning mellan helt galet och superhärligt. Jag kan inte vara mer laddad!