Han är mannen som kanske inte syns så värst mycket i rutan – men det är han som har det stora ansvaret till att tävlingen faktiskt blir av varje år. Poplight möter Sietse Bakker som är eventchef för Eurovision Song Contest på EBU’s räkning, där han berättar om jobbet bakom den enorma tävlingen.

Sietse Bakker

Sietse Bakker
(c) Sander Hesterman, EBU

De två personerna som är de högst uppsatta inom Eurovision Song Contest och som har högst ansvar för tävlingen är EBU-chefen Jon Ola Sand och Sietse Bakker som är eventchef för Eurovision Song Contest. Under onsdagen träffade Poplight eventchefen för att ta reda på vem han var och efter en 40 minuter lång intervju fick vi en ganska klar bild.

Sietse Bakker från Nederländerna började med att skriva för fan-siten ESCtoday under 2000 och sex år senare efter Eurovision Song Contest 2006 i Aten började han jobba på European Broadcasting Union som projektledare för ny media, två år senare blev han huvudkommunikatör för Eurovision och 2011 blev han eventchef samtidigt som Jon Ola Sand tog över jobbet efter Svante Stockselius som chef för EBU.

För er som inte vet vem Sietse Bakker är så är det han som har ansvar för allt som inte syns i TV-rutan. Till exempel ansvarar han för förberedelserna med värdlandet och alla händelser inom EBU som inträffar i ordning med tävlingen, vilket inkluderar presscentret, logistiken, transporten, ackrediteringen, säkerheten, catering, välkomstfesten och allt annat som händer som just inte händer i TV.

Är inte det ett väldigt stort ansvar?

– Det är ett stort ansvar, men det är också ett stort privilegium för att jag startade när jag 16 år med den här fan-sajten och jag har inte glömt bort var jag kom från. När jag ser folk från den sajten här så minns jag hur det var och i och med det så respekterar jag deras jobb och ditt jobb väldigt mycket och jag känner mig väldigt privilegierad att EBU har gett mig detta ansvar och möjligheten att växa.

Det är ett väldigt stort evenemang som ni sätter ihop varje år. Räcker ett år till att förbereda sig?

– Jag skulle vilja säga att i vanliga fall så räcker det inte. Därför försöker vi att jobba med de tidigare värdländerna och referensgruppen för att överföra så mycket kunskap som möjligt till det nästa värdlandet. Så när de börjar så behöver de inte återuppfinna hjulet, det är därför som vi finns för att hjälpa till med olika saker. Direkt när ett land vinner får de ett välkomstpaket med flera grundläggande nyckeldokument som de kan använda inom de första två veckorna. Sedan åker vi till  nästa års värdland och pratar med TV-bolaget som ska sända tävlingen och svarar på eventuella frågor som de har.

Allt är inte här bara av en överraskning. Det tar ett helt år att förbereda och det är mycket hårt jobb bakom det. Det här är ett heltidsjobb.

När ett land ställer upp i Eurovision Song Contest ska de kunna vara värdar för tävlingen om de skulle vinna den. Många tittare och fans funderar på verkligen om alla länder kan göra det på grund av ekonomiska, politiska eller andra anledningar och enligt Sietse så ska det inte vara en omöjlighet för ett land att kunna arrangera tävlingen.

– I princip säger reglerna för att delta att om du vinner tävlingen så får du hålla den. Det är det som är risken och också äran med att delta, men det finns vissa kriterier man måste uppfylla för att hålla i tävlingen, vilket innebär att vi behöver en säkerhetsgaranti, en budget-garanti, en passande arena och om vi får dessa garantier så får de hålla tävlingen. Om vi inte får dessa garantier så har vi ett problem som vi måste hitta en lösning till.

Det finns ju en del länder som uppfattas som att de inte har kapaciteten att arrangera tävlingen?

– Jag skulle inte vara så säker. Över årens gång har vi varit i länder där många har sagt att de inte kan hålla i tävlingen. Jag vet för ett faktum att om vi skulle gå till ett land som inte har kapaciteten att arrangera Eurovision Song Contest som den är idag så kommer vi att jobba med dem för att få till ett Eurovision som de kan arrangera. Då kanske vi måste korta ner på saker, vi kanske måste ha ett mindre presscenter, inte så många bussar, mindre arena och så vidare, men vi måste se till att vi kan producera tre riktigt bra TV-program som hela Europa kan ha nöje av. Vi vill gå så långt vi kan gå för att försäkra att vi kan hålla Eurovision vart än Europa bestämmer vart vi ska.

(c) Sander Hesterman, EBU

(c) Sander Hesterman, EBU

Så gick det sen med fuskanklagelserna

Förra sommaren florerade det bland media när ett smygfilmat videoklipp dök upp på nätet där en man i Litauen försöker att anlita några killar till att rösta på Azerbajdzjan under tävlingen för att kunna manipulera resultatet till Azerbajdzjans fördel. Detta ledde till en stor utredning där Sietse ledde utredningen från EBU’s sida.

– Vi har avslutat utredningen och vi kan bekräfta att det faktiskt hände. Som vi såg det i röstningsstatistiken så påverkade det dock inte resultatet så det här var ett misslyckat försök. Det har sagts mycket om det i media om vad som hände med omröstningen, men det var ett misslyckat försök och faktiskt gjort på ett amatörmässigt sätt.

Eftersom att de inte kunnat koppla att fuskförsöket till någon officiell part så straffades inte Azerbajdzjan. Sietse uppger även att de i fortsättningen kommer att ta till konsekvenser även om det skulle finnas misstankar om försök till att manipulera ett resultat – även om det inte finns någon koppling till en officiell part.

– Vi har varit väldigt upprörda över att det här har hänt så vi sa sa att vi måste dra en fast linje. Vi kommer att ställa landet till svars för orättvisa influenser på resultatet, även om det inte finns några bevis på att de själva har varit inblandade. Precis som ett fotbollslag kan ställas till svars för sina supportrar. Så det är så vi kommer göra för i år.

Så om de här reglerna hade varit i effekt redan förra året, hade då Azerbajdzjan uteslutits från tävlingen i år?

– Det är svårt att ta en situation från dåtiden och ålägga det i framtiden. Om det hade hänt igen i år så hade vi utrett det och om vi kommer till slutsatsen att det har påverkat resultatet, oavsett om det finns en inblandning från TV-kanalen, så måste vi följa reglerna som vi har bestämt och utesluta TV-kanalen i upp till tre år.

Följderna efter denna utredning har gjort att de har fått tillföra nya hårdare regler för jurygrupperna för att förhindra röstfusket i fortsättningen genom att införa mer öppna jurygrupper.

Planer finns för ett 60-årsfirande av Eurovision

När Eurovision Song Contest fyllde 50 år under 2005 arrangerade EBU och DR en TV-sänd gala på Forum i Köpenhamn, ”Congratulations: 50 years of the Eurovision Song Contest”. Många har undrat om något särskilt firande kommer att ske nästa år när tävlingen fyller 60 år, och Sietse Bakker berättar för oss att det finns planer på att göra något liknande under nästa år.

– Vi håller på att titta på olika alternativ. Vi har idéer för showen och runtomkring och det finns ett alternativ från en tysk TV-kanal om att de vill arrangera något men vi håller fortfarande på och utreder det. Jag förväntar mig att vi kommer lägga upp alla idéer under sommaren och sedan kommer referensgruppen att fatta beslut om det – men vi det här läget så finns det inga konkreta beslut än om hur vi ska göra det, för det beror på vart vi ska.

Eurovision Song Contest 2014 startar på tisdag den 6 maj med semifinal 1, därefter följer semifinal 2 på torsdag den 8 maj och den stora finalen på lördag den 10 maj. Programmet startar kl 21:00 och sänds från B&W-Hallerne i Köpenhamn.